Rolösa nätter

Night Demo in Bil'in, 30/7/209

Rolösa Nätter

Smällar som ekar mellan husen. Tårgas som sipprar in i sovrum och militärjeepar som dundrar genom byn mitt i natten. Välkommen till Ni’lin på Västbanken.

Klockan halv tre, natten mot den 30e oktober 2013, stormade israelisk militär in i byn Ni’lin. De slog in dörren till Abedulkader Nafis hus och arresterade honom efter att ha vänt uppochner på husets inredning. Under 2013 greps ett 50-tal unga män från Ni’lin på detta sätt och än så länge har bara två frigivits. De grips för att ha protesterat mot den israeliska ockupationen. Saeed Amireh, 23, från Ni’lins folkkommité och har själv suttit i israeliskt fängelse som 17-åring. Hans pappa Ibrahim fick sitta två år i fängelse efter att ha anordnat demonstrationer mot Israelis murbygge på Ni’lins mark.
– Det är en skrämseltaktik. Samtidigt gör de sig av med folk som är till besvär för ockupationsmakten, säger Saeed.

När Israel ockuperade Västbanken 1967 bodde cirka 12.500 människor i Ni’lin. Som de flesta andra byar i området är Ni’lin ett jordbrukssamhälle som framför allt odlar oliver. Genom utbyggnad av omgivande bosättningar och segregerade vägar har bybornas rörelsefrihet begränsats allt mer. Det största bakslaget kom dock 2006 när israelisk militär började bygga sin separationsmur på Ni’lins mark. Muren avskilde byn från stora delar av deras olivodlingar och arbetslösheten sköt i höjden. Arbetslösheten är extrem i Palestina och många palestinier tvingas arbeta på de kringliggande bosättningarna. Idag bor ungefär 5.500 människor i Ni’lin. Byn omges på tre sidor av illegala israeliska bosättningar.

Sedan fem år tillbaka protesterar byborna varje fredag mot muren och för byns överlevnad. Demonstrationerna möts regelbundet med tårgas och gummimantlade stålkulor. De unga män som tågar först i demonstrationerna grips i nattliga räder så som Abedulkader Nafi. Denna situation är inte på något sätt unik för Ni’lin. Berättelsen om hur palestinsk mark beslagtas av bosättningar och hur palestiniers rörelsefrihet begränsas ekar mellan Jordandalens kullar lika väl som på olivodlingarna utanför Ramallah. Likaså berättelsen om hård israelisk repression mot eventuella missnöjesyttringar från den palestinska befolkningen. I varje familj finns någon som tillbringat tid i israeliskt militärfängelse. Så också i Ni’lin.
– Det finns alltid någon som saknas oss. I sex år har vi levt med att soldaterna när som helst kan dyka upp för att gripa någon, säger Saeed Amireh.

Den konstanta stressen sätter sina spår. Saeed berättar hur han sällan kan sova innan klockan fyra på natten av oro för att soldaterna ska dyka upp. När han besökte Sverige på en föreläsningsturné för första gången 2011 fortsatte soldaterna att hemsöka honom nattetid i hans drömmar. Det tog honom tre månader i Europa innan han kunde sova ostört.
– Men första natten när jag återvänt hem stormade militären mitt hus. Jag frågade min bror vad soldaterna gjorde i Sverige för jag förstod inte vart jag var någonstans, säger Saeed.
– Min bror fick ruska om mig och ropa ”vakna Saeed, du är i Ni’lin nu!”

Saeed är inte ensam att lida mentalt av ockupationens sviter. Posttraumatiskt stressyndrom har blivit en av palestiniernas stora folksjukdomar. Humanitarian Practice Network uppskattar att en tredjedel av Västbankens invånare är i behov av psykologisk hjälp och till skillnad från Saeed har de allra flesta inga föreläsningsturnéer som kan tjäna som andningshål. Detta innefattar dock inte de cirka 500.00 bosättare som dag för dag lägger under sig Västbaken i strid med internationell lag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.